Moving for Health i samhällsplaneringen

I det här stoppet kommer vi att utforska hur principerna för Moving for Health-modellen (M4H) effektivt kan integreras i samhällsmiljöer för att främja fysisk aktivitet och förbättra det allmänna välbefinnandet. Samhället spelar en avgörande roll för att forma hälsobeteenden, och genom att utnyttja M4H-modellen kan vi skapa stödjande offentliga miljöer som uppmuntrar en aktiv och hälsosam livsstil för alla medlemmar.

Integreringen av physical och health literacy i samhällsplaneringen spelar verkligen en avgörande roll för att främja en kultur av hälsa och välbefinnande. Dessa två koncept är sammankopplade och påverkar olika aspekter av individuellt välbefinnande och hållbar samhällsutveckling.

I slutet av denna modul kommer du att kunna:

  1. Definiera vad som menas med en samhällsmiljö och identifiera olika typer av samhällsmiljöer.
  2. Förstå och beskriv de kritiska delarna av M4H-modellen och deras tillämpning i samhällsmiljöer.
  3. Analysera en fallstudie av ett gott exempel för att tillämpa M4H-modellen inom en samhällsmiljö.
  4. Få tillgång till och använda ytterligare resurser för att öka din förståelse och slutföra tilldelade hemuppgifter.

Vad vi menar med samhällsmiljö

En samhällsmiljö avser alla offentliga miljöer eller platser där människor bor, arbetar och interagerar. Dessa miljöer kännetecknas av att deras primära syfte är att fungera som platser där individer och grupper engagerar sig i dagliga aktiviteter och sociala interaktioner.

Exempel på samhällsmiljöer inkluderar:

  • Stadsdelar: Bostadsområden där människor bor och interagerar med sina grannar.
  • Arbetsplatser: Platser där människor är anställda och ägnar sig åt yrkesverksamhet.
  • Parker och rekreationscenter: Offentliga utrymmen för fritid, motion och samhällsevenemang.
  • Samhällscentra: Faciliteter som erbjuder olika program och tjänster till lokala invånare.
  • Platser för tillbedjan: Religiösa institutioner där människor samlas för andliga aktiviteter.
  • Bibliotek: Offentliga institutioner som ger tillgång till information, resurser och samhällsprogram.

Inom ramen för Moving for Health-ramverket är samhällsmiljöer väsentliga för att implementera hälsofrämjande strategier och skapa sociala sammanhang och fysiska miljöer som stödjer holistiskt välbefinnande och lärande genom positiva rörelseupplevelser.


Viktiga delar av M4H-modellen att fokusera på i samhällsplaneringen

Att integrera physical och health literacy i samhällsplanering och programmering är avgörande för att bygga hälsosammare, mer aktiva och hållbara samhällen. Genom att etablera ett multisektoriellt samarbete, med fokus på lokal kontext och kultur, samtidigt som vi utvecklar människor, platser och program, inkluderande design och en vägledande teori om förändring, kan vi skapa miljöer som stödjer alla individers välbefinnande.

Dessa insatser kräver samarbete mellan sektorer och ett aktivt engagemang från samhällsaktörer för att säkerställa att de är effektiva och hållbara på lång sikt. Sådana initiativ är i linje med globala mål för hälsa, utbildning och hållbar utveckling, och erbjuder en väg till en mer rättvis och hälsosam framtid.


En fallstudie av ett gott exempel i denna miljö

Presentation av de goda exemplet:

  • Titel: Den lekfulla staden
  • Ledande organisation och land: Örebro kommun, Sverige
  • Sammanhang: Den lekfulla staden (2021-2024), finansierad av Vinnova, syftar till att utvärdera och dokumentera metoder och resultat av Örebro stads arbete de senaste åren med att utveckla bättre lekmiljöer. Nyckelfrågor är hur man bygger gröna leklandskap och “lekotoper”, hur man uppmuntrar rörelseglädje och physical literacy, hur man bygger inkluderande lekmiljöer och hur man involverar barn i kreativa processer.

  • Kort beskrivning: Örebro kommun har satt barnen i fokus och utforskat betydelsen av lek. Istället för konventionella lekplatser satsar nu kommunens parkenhet på lekmiljöer där lekerbjudanden integreras i en grön miljö.

    Det ger lekmiljöer som stimulerar fantasin och främjar god hälsa.

    Med konceptet ”lekotoper” undersöker de hur urbana ekosystemtjänster och platser för lek kan samexistera och hur de kan planeras och formas.

    Projektet Den lekfulla staden syftar till att inspirera och hjälpa andra organisationer att utveckla gröna och multifunktionella lekmiljöer med höga sociala värden.

  • Resultat och komponenter:
    • Dokumentation från goda exemplet fungerar som vägledning. Lekmiljön i Stadsparken i Örebro har byggts om till ett inspirerande exempel på en inkluderande miljö med höga lekvärden.
    • Forskningsstudie av tre så kallade utökade skolgårdar, inklusive fokus på ökad jämställdhet.
    • Utvärdering av hur arbetet med lek bidrar till hållbarhetsmålen (Agenda 2030).
    • Ett guideprogram till Örebros nya lekmiljöer.

Analys: Prnciper i Moving for Health-ramverket som aktiverades

Generella principer Miljöspecifika principer
Tvärsektoriellt samarbete Samhällsengagemang
Lokal kontext och kultur Design av fysiska miljöer
Inkluderande design Risk och säkerhet
Autonomi
Utvärdering

Viktiga lärdomar: tips och tricks för att underlätta övergången:

  • Lek är superviktigt:

    Vi behöver bredda vår medvetenhet om lekens mening och värde för barn, det är ett otroligt sofistikerat verktyg som vi alla har inbyggt i oss – ett verktyg för lärande. Lek är en biologisk drivkraft, och den har ett eget belöningssystem som får oss att må bra när vi leker.
  • Barn behöver mer än vanliga lekplatser:

    På samma sätt som barn behöver en varierad kost behöver de också varierade och rika lekmiljöer. Barn behöver spännande och sensuella platser som de kan utforska och uppleva med hela kroppen. De behöver platser där fantasin verkligen får plats och de behöver platser som kan påverkas, förändras och som de kan göra till sina. Leken är en ständig interaktion, både med omgivningen och med andra människor. Dåliga lekmiljöer begränsar leken medan rika miljöer ger bättre förutsättningar för mer utvecklande lek.
  • Vi kan göra mer med mindre:

    Det innovativa arbetet i Örebro stad visar tydligt att rika lekmiljöer erbjuder högre lekvärden, lägre installationskostnader, lägre underhållskostnader, bättre ekosystemtjänster och mycket mindre klimatavtryck.
  • Lyssna på en podcast med projektledaren Mimmi Beckman, om deras innovativa arbete och resultat:

Extra material & uppgift

  • Resurs för att gå vidare: Söker du efter mer inspiration? Discover other selected Moving for Health good practices from the community setting.
  • Reflekterande övning: Analysera hur du i ditt eget sammanhang kan överföra det goda exemplet som presenterades (du kan också välja en från de extra resurserna) till ditt arbete, varför, hur? Lista de resurser du behöver, de element du kan behålla och de du skulle behöva lägga till eller anpassa/ta bort samt de intressenter du behöver övertyga.

"Project is funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or the European Education and Culture Executive Agency (EACEA). Neither the European Union nor EACEA can be held responsible for them."